Den felaktiga hovrättsdomen

Detta är saxat från tingsrättsdomen:

”Det är enligt tingsrättens bedömande inte sannolikt att MB med en ögonskada bestående av ett sprucket ögonlock, skulle ha kunnat rusa runt i mörkret på motorvägen och hugga en vältränad yngling till döds och allvarligt skada de båda andra. I den mån man skall tro målsägandenas uppgifter att allt hände på en gång när den andra bilen kom till platsen, blir det helt omöjligt för MB att jaga XX över motorvägen och samtidigt angripa NN och Romario vid bilarna. Här måste det istället ha varit en samlad attack med flera gärningsmän. MB:s erkännande innebär emellertid att han helt på egen hand har utfört samtliga gärningar. Denna reservationslösa inställning kan inte överensstämma med verkligheten, utan tingsrätten kan konstatera att erkännandet – om än inte helt så i vart fall i väsentliga delar – är falskt.”

Hovrätten ändrar tingsrättens dom och dömer MB för mord och mordförsök, samtidigt som man frikänner övriga, och lägger stor vikt i att MB hade starkast motiv att åsamka offren deras skador. Vidare anser man det besvärande för MB att han haft Romarios blod på yttersta delen av sina skosnören. Tingsrätten, som alltså friade MB, förklarar det med att blodspåren sannolikt uppkommit då skosnörena släpat i marken där det var blod överallt. Hovrätten konstaterar dock följande: att det är klarlagt att det var ett samordnat angrepp, att angriparna var flera till antalet och att det skett omedelbart efter ankomst till platsen. En person blev mördad, två fick livshotande skador. En person blev dömd för alla gärningar.

Hovrätten bedömer att de enda som hade någon form av motiv för att genomföra handlingarna var MB och YA. MB hade fått ett spräckt ögonbryn tidigare under kvällen av en av målsägarna medan YA både sommaren innan samt även han samma kväll hade hamnat i konflikt med en av målsägarna. Som tidigare påpekats är MB en ”nobody” i sammanhanget, att YA skulle ringa ihop hans två storebröder (AA och NA) och flera andra personer för att hämnas en skada MB ådragit ter sig osannolikt. Mer realistiskt är att YA utkrävde personlig hämnd och var starkt bidragande till samlingen på motorvägen där gärningarna utfördes. Detta väljer hovrätten att blunda för helt och hållet. Istället väljer man det andra scenariot. Mindre kontroversiellt, en mindre besvärande utredning erfordras och klenare bevisning krävs.

Hovrätten gör det lätt för sig och dömer MB för skador som han helt omöjligt kunnat åsamka på egen hand. Känslan som sprider sig när man följt hela rättsprocessen och reaktionerna därefter är att hovrättsdomen är starkt politiskt influerad. Man vill döma någon, för att få någon dömd. Lättast är att döma MB som redan erkänt handlingarna. Man bortser helt från de otroligt starka indicier som kan ifrågasätta domen. Det är antagligen bara personerna som var på platsen som med säkerhet vet vem som gjort vad, men det är inte ställt bortom rimligt tvivel att MB blivit dömd för de handlingar han utfört och friad för de handlingar han inte utfört.

Till skillnad från inledningsvis blev fallet uppmärksammat mer och mer medialt och pressen på hovrätten var hög i samband med domslutet. Att inte få någon dömd hade upprört stora delar av Västerort och skapat ett ännu större förakt och brist på förtroende till rättsstat, polisväsende och samhälle. Romario var en älskad själ i förorten, han rycktes på ett brutalt sett ifrån oss och att ingen blir dömd för detta dåd hade inte förbisetts lätt. Därför är också influenserna tydliga att detta tryck på domstolen påverkat domslutet. Det är omöjligt att åtta personer tittat på medan en ensam, skadad person jagat runt, knivhuggit och slagit tre offer. Det användes minst två vapen på platsen, en morakniv, ett baseballträ samt med största sannolikhet även en skruvmejsel. Han är garanterat inte oskyldig, men....

Att MB på egen hand utfört allt detta är långt ifrån ställt bortom allt rimligt tvivel, som är en grundförutsättning för fällande dom i det svenska rättssystemet. Därför borde han inte ha dömts för mord och mordförsök. Därför har han också fått fel straff. Och därför går det även runt personer i vårt samhälle idag som egentligen borde sitta bakom galler.


HD prövar inte överklagan

Högsta domstolen har meddelat att de inte prövar MB:s överklagan och därför har Svea hovrätts dom på sju års fängelse nu vunnit laga kraft.

Bloggen fortsätter...

Många frågor har inkommit om bloggen är nedlagd efter en tids frånvaro och svaret på detta är nej. Det finns flera anledningar till det icke lika frekventa inläggsskrivandet och det är bland annat på grund av tidsbrist samt att inga akuta nyheter har uppkommit kring fallet. Därmed inte sagt att det är slutskrivet, det finns fortfarande många frågetecken kring utredningen och domarna, framförallt hovrättsdomen som dömde MB till fängelse.

I mån av tid kommer nya inlägg att skrivas. Förslag, kommentarer och frågor av alla slag tas hjärtligt emot via kommentarfunktionen.

Domen överklagad till HD

MB:s advokat Johan Åkermark kommer att överklaga domen till Högsta domstolen. Detta meddelande han under tisdagen. Åkermark anser att hovrätten lagt för stor vikt vid hans klients erkännande i tingsrätten och att det inte kan vara möjligt att MB ensam huggit ner tre personer.

Att Högsta domstolen skulle ge prövningsrätt i detta fall ter sig högst osannolikt då fallet knappast är av prejuciderande art. En annan möjlighet för prövning är att hovrätten grovt förbisett något eller gjort ett grovt misstag i sin bedömning av fallet. Ingen av dessa möjligheter ligger nära till hands och det skall som sagt mycket till för att detta ska gå vägen för Åkermark och hans klient.

MB dömd till sju års fängelse

Mycket överraskande valde hovrätten att göra en annan bedömning än tingsrätten och dömde MB till sju års fängelse. Dock står de friande domarna mot YA och WS kvar.

Domen är häpnadsväckande på flera sätt och måste ha kommit som en chock för de åtalades försvarsadvokater.

"Jag är inte det minsta orolig, jag är säker på att inte bli dömd", sa en mycket avslappnad och skämtsam MB i slutet av hovrättsförhandlingarna. Nu får han spendera de kommande sju åren bakom lås och galler.


Mer om hovrättsdomen inom kort.

Hovrättsdomen uppskjuten

Svea hovrätt har meddelat att domen i fallet, som skulle ha kommit idag fredag, skjuts upp en vecka till nästa fredag på grund av sjukdom.

Vittnet som inte ville dyka upp

Som väntat var det samma visor i sista hovrättsförhandlingarna som det var i tingsrätten. Förhören från tingsrätten spelades upp och mycket lite var nytt. När alla förhör var uppspelade skulle ett vittne som vi kan kalla för PA kallas in för att vittna. Föga oväntat dök aldrig PA upp. Eftersom detta var det sista som hände innan slutpläderingarna skulle dra igång så var det verkligen åklagare Tvengströms sista möjlighet att få en vändning på hela fallet.

PA var den fjärde personen som satt i bilen som Romario färdades i. De tre personerna blev attackerade brutalt men PA rördes inte alls, trots att han tillhörde sällskapet. Detta kan te sig mycket märkligt och därför fanns en liten förhoppning om att hans vittnesmål kunde komma med avgörande uppgifter som kunde bidra till att bringa klarhet i det inträffade.

PA dök aldrig upp för att vittna i tingsrätten heller, då ryktades det om att han befann sig utomlands. När han lös med sin frånvaro ytterligare en gång beslutade rätten att under pågående förhandling påbörja arbetet med att hitta PA. Adresser och telefonnummer togs fram och man beordade en paus strax efter lunch för att skicka ut en polispatrull för att tvångshämta PA till rätten. Det var en tryckt och märklig stämning bland framförallt de åtalades advokater under denna paus. Blotta tanken av att man skulle lyckas med att hämta vittnet och att denne skulle komma med sensationella uppgifter som direkt kunde leda till en fällande dom gjorde dem ängsliga.

Men PA dök inte upp, trots att han befinner sig i Stockholm. För åklagaren var det ett stort bakslag och hon kunde inte göra mycket annat än att ställa in förhöret. Dock begärde målsägandes ombud att rätten skulle ta ställning till om man kunde skjuta upp rättegången tills man fått tag på PA. Hovrätten kom fram till att man trots rimlig ansträngning inte kunde få PA att infinna sig på plats och avgörandet kunde inte skjutas upp längre. Beslutet kunde inte överklagas. Därmed återstod bara slutpläderingarna.

Åklagare Ewa Tvengström började med att kritisera tingsrätten för att hon fått intrycket att de i ett tidigt skede redan avgjort att det skulle bli friande domar. Man gjorde det allt för lätt för sig utan att gräva djupare i händelsen. Hon fortsatte med att redogöra för vad som verkligen är utrett kring händelserna. Och detta är bland annat att mordet föranleddes av två bråk mellan grupperingarna, ett på sensommaren och ett tidigare under mordkvällen. Att det omgående togs kontakter mellan båda grupperna efter bråket på Star Bar under kvällen och att kontakterna syftade till ytterligare ett möte senare under kvällen. Detta bekräftas bland annat av MB:s uppgifter samt genom ett sms till Romarios mobil. Det är också utrett att de åtalades gruppering hinner uppgå till nio personer när man sätter sig i två bilar och kör från Tensta mot Husby där träffen skulle ske. Då får man nys om att Romarios bil fått bensinstopp på E4:an varpå man sätter fart ditåt istället. Även bekräftat är det att under den här tiden hinner man skaffa både maskering och beväpning innan man når Kistaavfarten på E4:an.



Fortsättningen av det som sas under hovrättsförhandlingen publiceras i dagarna..

Sista hovrättsförhandlingen på fredag

Idag fredag kl 9.00 inleds den andra och sista rättegångsförhandlingen mot de tre åtalade, MB, YA och WS i säkerhetssalen i Svea Hovrätt.

Bloggen är på plats och kommer att rapportera om händelserna.

MB tar tillbaka erkännandet - åklagaren i besvärligt läge

Det som framförallt präglade de första hovrättsförhandlingarna var att den huvudmisstänkte MB tog tillbaka sitt erkännande från tingsrätten där han tog ansvaret för att ha huggit Romario till döds samt skadat två av hans vänner.

Detta kan inte komma som en chock för någon part och påverkar heller inte rättegångsförhandlingarna markant. De med lite insikt i fallet visste redan från början att MB inte talade sanning. Och när han började lämna motstridiga uppgifter blev det bara än mer tydligt att han tog skulden för att skydda någon annan. Den enda part som nu har fått ett aningen besvärligare läge är åklagaren Ewa Tvengström. Som bloggen vid ett flertalet tillfällen påpekat borde inte mycket vikt ha lagts på MB:s erkännande. Ändå valde Tvengström att spela alla sina kort på erkännandet och i princip utesluta alla andra alternativ.

Vad Tvengström nu ska hitta på återstår att se. Hennes besvärliga situation är framkallad bland annat av en i grunden dålig förundersökning som bäddat till en svag teknisk bevisning. Det framstod nästan som komiskt när hon i tingsrätten var helt övertygad om att det var MB som stått bakom alla tre personskadorna. Det i princip enda som talade för detta var att han var på brottsplatsen samt hans erkännande, som hon blåste upp till för stora proportioner. Den tekniska bevisningen talade istället emot att MB var gärningsmannen. När MB nu, föga oväntat, tar tillbaka sitt erkännande återstår inte mycket för Tvengström att använda sig av för att få till en fällande dom. Därför ska det bli oerhört intressant att följa vad som händer i den sista hovrättsförhandlingen på fredag.

Ewa Tvengström tog fallet till hovrätten med samma bevisning, samma vittnen och samma förundersökning. Tingsrättens bedömning av fallet är svår att ifrågasätta, vad får Tvengström att tro att hovrätten kommer att döma annorlunda, med samma bevisning? Och när åklagaren fortfarande försöker få rätten att genom laglig rätt tvinga misstänkte medhjälparen YA:s storebror AA samt deras far att vittna känns det som att hon är helt ute och cyklar. Av alla möjliga personer hon kunde kalla som vittnen, hur kan Tvengström välja att försöka få dessa två familjemedlemmar att vittna? De vägrade redan i tingsrätten. Och om hon nu lyckas, genom en besvärlig process, få rätten att kalla dessa som vittnen, tror hon verkligen att dessa två kommer komma med avgörande uppgifter eller vittnesmål som kommer att leda till ett genombrott i utredningen? Och som i värsta fall kan få deras familjemedlem dömd till fängelse? Fokus läggs återigen på fel saker från åklagarens sida.

Åklagaren vill att YA ska dömas till fängelse för medhjälp till mord och två fall av medhjälp till försök till mord. Gällande 17-årige WS yrkar hon på ungdomsvård och ungdomstjänst för samma åtalspunkter. I MB:s fall ville Tvengström få honom dömd till fängelse, men det känns nu väldigt avlägset då ingenting talar för att hovrätten skulle göra den bedömningen.

Om åklagarens situation var besvärlig, är den nu ännu mer besvärlig. Men att komma med samma bevisning och ingenting nytt till en hovrättsförhandling och bara hoppas på att rätten med hjälp av samma underlag ska göra en helt annan bedömning än vad tingsrätten gjorde, är under all kritik. Det som är ett krångligt fall blir bara ännu krångligare av Tvengströms klumpiga beslut. Vi som ändå tror på rättvisan kan bara hoppas på att vittnen vågar träda fram och berätta vad som egentligen inträffade på platsen. Detta är med all säkerhet det enda som i dagsläget kan få hela fallet att ta en ny vändning och leda till fällande domar.


Hovrätten prövar målet igen

Svea hovrätt gör ett nytt försök att pröva fallet. I maj tvingades förhandlingarna ställas in då huvudpersonen i målet, MB, flytt landet.

Åklagare Ewa Tvengström chockerar med att fortfarande bibehålla samma linje som i tingsrättsförhandlingarna och säger till TT: "Jag åberopar ingen ny bevisning i hovrätten".

Mer om detta inom kort.

En intervju med Romarios far publiceras i dagarna.


Bloggen uppmärksammad i media

Senaste veckan har bloggen, som växer mer och mer, blivit uppmärksammad både i media och i massvis med andra bloggar. Här är två artiklar från Stockholm City och Nyheter24:

http://stockholm.city.se/nyheter/16951/bloggare_om_romariomordet_de_skadade_vet_mer_

http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/239079-bloggare-utreder-romario-mordet

Replik på kommentar ang. polisarbetet

En person med signaturen "LS" har kommenterat inlägget i bloggen som handlar om polisens bristfälliga utredning. Först bifogar jag "LS" kommentar, efteråt finns repliken:

"Jag vill bara kommentera din åsikt om att utredningen var bristfällig. Jag har haft insikt i polisutredningen under hela tiden och blir så jävla förbannad på den obefogade kritik som polisen har fått ta emot.

Till att börja med så handlar ALLT om att ingen säger ett ord. Ingen vill prata med polisen och ingen vill lämna ut någon. Om du bara för två sekunder sätter dig in i polisens situation, så ser du hur hopplöst det är. Man kan inte tvinga någon att prata som totalvägrar. Redan där får de noll respons.

Du kommenterar att det tar en månad att få fram mobilen, vilket kan handla om att de dels fått infon om dennes närvaro så pass sent (eftersom det bara är personerna på platsen som kan berätta vilka som varit där. och de håller ju käften allihop) sedan kan man ändå få fram all gammal info efteråt, så det är inte ett problem.

Sedan nämnder du detta med kläderna. Polisen visste hela tiden att det fanns en blodig T-shirt någon stans i Sthlm, men la inte ner någon vikt på att hitta den då de visste att den tillhörde denne som skjutsade Romario till akuten. Han kan alltså lätt bortförklara varför blodet finns på hans tröja.

Det här är en helt hopplös utredning från början till slut, då en och samma person (han som känner båda gängen och är mer eller mindre samordnaren, och som romario tror hämtar bensin till dem) har gett olika versioner vid varje förhör.
Tror polisen tyvärr har gett upp. Det är glasklart att ingen av gärningsmännen kommer erkänna eller berätta. Men jag har aldrig varit med om något lägre än att Romarios två vänner som också skadades inte säger ett ord. Det är skamligt. Det är dessa två som kan lösa hela mordutredningen. Skulle de börja prata så skulle polisen kunna göra ett grymt jobb därefter!"

Till att börja med ska vi klargöra att syftet med bloggen inte är att smutskasta eller svartmåla vare sig polis eller någon annan part. Ändamålet är av mer granskande karaktär och det finns ingen avsikt att ge någon som helst obefogad kritik. Det är också just därför som vi ser till att kritiken som utdelas inte är grundlös. Men självklart kan man se saker och ting med olika ögon och i ditt fall säger du själv att du har "haft insikt i polisutredningen under hela tiden" och därför kan det lätt antas att du antingen är polis eller möjligtvis arbetar inom åklagarväsendet. Ska försöka bemöta dina argument i punktform:


• "Till att börja med så handlar ALLT om att ingen säger ett ord", kommenterar du. Redan i första meningen av huvudinlägget står det "Att det blev friande domar i tingsrätten var inte helt överraskande då den tekniska bevisningen var svag i samband med att alla inblandade inte sa något av värde eller bara höll tyst." Allt ansvar har alltså inte alls lagts på polisen, självklart är de inblandades tystnad en stor del i att det inte kunnat lösas, men polisens misstag ska inte för det sopas under mattan.

• Vidare skriver "LS" att: "Du kommenterar att det tar en månad att få fram mobilen, vilket kan handla om att de dels fått infon om dennes närvaro så pass sent (eftersom det bara är personerna på platsen som kan berätta vilka som varit där. och de håller ju käften allihop) sedan kan man ändå få fram all gammal info efteråt, så det är inte ett problem".

Husrannsakan hos YA gjordes den 21 november 2008. Enligt dig visste alltså inte polisen innan dess att YA överhuvudtaget varit på brottsplatsen men så fort man fick vetskap om att han var inblandad gjorde man omedelbart en husrannsakan där man beslagtog hans mobil. Saken är den att YA frihetsberövades redan den 21 oktober, alltså bara ett par dagar efter mordet. Varför väntar man en hel månad med att göra husrannsakan? Gällande dina uppgifter om att man ändå kan få fram gammal info kommer du med direkt felaktiga uppgifter. Visst kan man begära ut telefonlistor där allt syns, men själva innehållet i till exempel sms kan inte återskapas när man raderat dessa från telefonen.

• Angående kläderna borde polisen rent generellt lagt mer fokus på att skicka in både kläder och andra ägodelar till SKL för analys från alla som var på platsen. Och visst kunde NA ha bortförklarat Romarios blod på hans tröja på grund av att han körde honom till sjukhuset, men det hade varit svårare att förklara bort om man till exempel hittat blod från alla tre skadade.

• Du har rätt i att det är en hopplös situation för polisen när ingen av alla de inblandade pratar, inte ens de skadade. Det försvårar ju läget besynnerligt men det är polisens uppgift att försöka lösa det hela och trots att man utfört en del bra saker går det inte att blunda för en massa misstag som också gjorts. Att personer som inte känner någon tillit till rättsväsendet och därför ger olika versioner i olika förhör är något som man alltid kommer att få leva med. Men det är förkastligt att känslan ges av att polisen gett upp hoppet om att lösa fallet.

• Att Romarios två skadade vänner har huvudnyckeln till att lösa fallet förstår alla. Men varför de inte pratar är svårare att förklara. Här har myndigheterna ett visst ansvar med att bistå med alla rättssäkerheter som finns och förklara situationen ordentligt för dessa. Om detta har gjorts till fullo vet jag inte men vad som är säkert är att om dessa två verkligen inte vill yppa något finns inget erbjudande om vittnesskydd i världen som kan få dem att prata.

"LS", det finns mängder av andra anklagelser mot polisarbetet som du inte väljer att bemöta. Här är ett par:

Varför gjordes inte en rekonstruktion på brottsplatsen?
Varför tog polisen hjälp av en privatperson med nära kontakt till de misstänkta i utredningsarbetet?
Hur förklarar polisen sprickan som uppstod mellan de olika polisdistrikten?


Kommentarer efter manifestationen

I tisdags arrangerades en manifestation på Sergels torg för att uppmärksamma bristerna i Romariofallets utredningar. Flera företrädare för de politiska partierna bjöds in och talade till de cirka 300 åhörarna på plats.

Tråkigt värre, och föga oväntat, kunde inte representanterna från framförallt Miljöpartiet (Yvonne Ruwaida) och Rättvisepartiet Socialisterna (Lucia Collazos) hålla sig till sakfrågorna utan började istället smutskasta sina politiska motståndare och det blev mer och mer uppenbart att de stod på platsen för att dra in billiga politiska poäng än att försöka förklara vad de ansåg om situationen och vad de gör för att förbättra den.

Varför bjöd man in Lucia Collazos överhuvudtaget egentligen? Rättvisepartiet Socialisterna fick 0,02% av rösterna i senaste riksdagsvalet och har noll mandat i Stockholm. Vad har de att säga till om?

Dessa två representanter gick hårt åt de borgerligas politik och attackerade det så kallade Järvalyftet, som är en modernisering av områdena i Västerort. Kortfattat innebär Järvalyftet bland annat bättre kopplingar mellan Tensta och Rinkeby samt mellan Rinkeby och Stora Ursvik . Utöver detta är upprustade centrum samt bättre tillgänglighet till Järvafältet planerade att utföras. Dessa framtida upprustningar av förorterna målar de rödgröna upp som ett stort negativt element som ökar klyftorna i förorten. Då är frågan, vad gjorde de själva åt situationen och orättvisorna i förorterna när de var vid makten?

Den sista talaren (vars namn jag inte kommer ihåg) hetsade upp stämningen något då han skrek ut sina frågor över Sergels Torg: "Hur kan en person som erkände inte bli dömd?" Dessutom ville han ställa en direkt fråga till domaren som dömde i tingsrätten: "Hur kan det komma sig att en person som erkänt dråp inte blir dömd för dråp?"

Det är tråkigt att en person som väljer att ställa upp som talare inför flera hundra personer i en manifestation inte är särskilt insatt i fallet. Hade han varit det, hade han inte ställt någon av de frågorna han nu skrek ut. Det hade räckt att läsa tingsrättens domslut för att belysa sig själv varför han inte blev dömd trots sitt erkännande. Annars finns svaren på hans frågor här.

MB i Somalia - Rättegången ställs in

Som bloggen redan den 15 april kunde avslöja har huvudåtalade MB flytt landet. Nu har Sveriges medier fått nys om detta och igår bekräftade hans advokat Johan Åkermark för Stockholm City att hans klient befinner sig utomlands och inte har några planer på att återvända innan hösten. Hovrättsförhandlingarna som skall inledas på torsdag var i fara och idag kom beskedet att man tills vidare skjuter upp rättegången då man inte lyckats få tag på MB.

Även medåtalade WS har försökt hålla sig undan men siktades i dagarna i centrala Stockholm och fick skriva på att han tagit del av kallelsen till hovrätten. En av de två skadade vännerna till Romario har även han inte gått att nås. Han håller sig enligt uppgift medvetet undan och har inga planer på att gå igenom ytterligare en rättegångsförhandling.

Gällande MB så blev han tidigt erbjuden att lämna landet av sin familj vid en friande dom. Han var kvar i området ett par veckor efter domen men han kände själv att han inte kunde hantera den press han fått på sig på grund av all den uppmärksamhet som skapats. Han kunde inte leva ett normalt liv i förorten utan var jämt och ständigt utpekad. Han tog sin sista möjlighet att komma undan och reste bort. Han ryktades först befinna sig i Dubai, men nu är det alltså bekräftat av hans föräldrar att han är i Somalia. Eftersom landet inte har något fungerade rättssystem är det osannolikt att kunna begära ut honom av myndigheterna.

Åklagare Ewa Tvengström säger till DN att hon inte har några synpunkter på att två personer håller sig borta. Hon ville inte skjuta upp förhandlingarna utan lägger nu fokus på att åtala YA och WS för medhjälp.

Advokaten bekräftar: MB har flytt

Den 15 april var bloggen först med att avslöja att den huvudåtalade i målet, MB, har flytt landet. När det bara återstår dagar innan hovrättsförhandlingarna skall inledas bekräftar på måndagen hans advokat Johan Åkermark till flera medier att han har lämnat Sverige och idag förmodligen finns i Somalia. Eftersom det inte går att nå honom kan detta få följden att rättegången kommer att skjutas upp.

Mer utförlig info inom kort.


Medias usla bevakning av fallet

När polisen i ett tidigt skede började spekulera och uttala sig om att det förmodligen rörde sig om ett gängrelaterat våld som ledde till att Romario blev nedhuggen på E4:an så valde Sveriges medier samma linje. I princip ingen av tidningarna följde fallet till en början, Sveriges största tidning Aftonbladet skrev knappt en notis tiden efter mordet. Den 27 oktober 2008, alltså nästan tio dagar efter Romarios död, publicerar de dock en kort artikel som tituleras "Manifestation för Husbys Romario"  och som skrevs av journalisten Susanna Vidlund. Att säga att artikeln är en omskrivning av en artikel på SVD, som publicerades strax före, vore att vara snäll, det är snarare ett plagiat i brist på egen journalistik. Man lyckas hänvisa och referera till SVD:s artikel hela fem gånger, i en så kort artikel.

Detta e-mail sände vi till Vidlund på kvällen den 27 oktober:

"Hej Susanna
 
För tio dagar sedan knivmördades en 23-åring i Husby och idag får vi läsa den i princip första "riktiga" artikeln om mordet och den mördade. Varför jag använder skriver citationstecken runt "riktiga" är för att artikeln som du skrivit under inte är skriven av dig. Det är en direkt kopierad text av den ursprungliga artikeln i SVD. Enda skillnaden är att du hänvisat till SVD fem-sex gånger i en så kort artikel. Du kunde lika gärna ha länkat dit direkt. Journalistiken från Aftonbladet rörande detta fall är skrämmande och fullständigt under all kritik.

Medan spaltkilometer fortfarande skrivs om den ihjälsparkade Riccardo från Kungsholmen och mördade Carolin i Norrland får åtta sidor och löpet varje dag har ni först nästan två veckor efter det brutala och djuriska mordet på 23-åringen från Husby fortfarande inte den minsta undersökande journalistik kring fallet. Inga intervjuer, inga besök i Husby, inga krönikor om det onödiga och ökade ungdomsvåldet, inga kampanjer, inga manifestationer, inga löpsedlar, inga förstasidor... och när ni efter tio dagar väljer att skriva en artikel så kopierar ni rätt av en konkurrents text.

Ni gjorde det tidigt lätt för er när ni lurade er själva att det var en kriminell gänguppgörelse. Ni valde inte ens att undersöka fallet. Är det skillnad på Riccardo från Kungsholmen och Ahmed från Husby? Eller är lösnummerförsäljning det enda ni tänker på och såg inte det som ett tillräckligt spektakulärt fall? Då kan jag meddela dig och dina journalistkollegor på Aftonbladet att mannen som mördades var en av de mer populära människorna i Västerort, finns inte en själ som inte vet vem han var, var landslagsman i fotboll, spelade i 5-6 olika Stockholmsklubbar, bl.a. tillsammans med de allsvenska stjärnorna Erkan Zengin och Gabriel Özcan samt med Spanienproffset Henok Goitom och var i övrigt en mycket skötsam och glad kille. Det här ska inte behöva spela någon som helst roll, men det är bara journalisterna på Aftonbladet som behöver sådana motiveringar för att känna sig sporrade i att lägga ner tid på ett mordfall i förorten.
 
Man bör dra sina egna slutsatser av er bevakning av mordet och jag tror de flesta redan har gjort det. Istället för att manifestera mot våldet har det nu börjat höjas röster att i Husby kan man brutalt släcka en 23-årings liv utan att Sveriges största tidning bryr sig. Jag kan hänvisa till bl.a. DN och SVD:s bevakning av fallet om du vill veta hur riktig och rättvis journalistik ska utföras."


Susanna Vidlund valde att inte besvara mailet.


När nu fallet blivit tillräckligt spektakulärt och smaskigt för tidningarna att skriva om så publiceras det artiklar titt som tätt om det inträffade. Kvällstidningarnas bevakning har varit genomgående usel, framförallt från Aftonbladets sida, som fortfarande inte verkar ha något större intresse att bevaka fallet. Expressen har gjort det lite bättre än sin konkurrent och hade till och med en reporter på plats under någon av rättegångsdagarna. SVD, DN, och Stockholm City är de som bevakat fallet bäst och framförallt i ett tidigt läge såg till att uppmärksamma det inträffade. Samtliga tre tidningar var på plats under tingsrättsförhandlingarna. City är den tidning av de tre som dock följt upp domen bäst och i princip varje vecka skriver något om det inträffade.


Varför gjordes ingen rekonstruktion?

Det har framförts kritik mot polis och åklagare om varför det inte gjorts en rekonstruktion på brottsplatsen med de misstänkta, vilket brukar vara regel i allvarliga brottsfall. Syftet med en rekonstruktion är att se om uppgifterna från de misstänkte stämmer. Hade man till exempel tagit MB till brottsplatsen och bett honom visa och förklara hur han ensam kunde hugga ner tre personer på motorvägen så hade det orimliga i hans berättelse blivit allt mer tydligt.

De misstänktas uppgifter var oerhört samstämmiga. De hade haft tre dygn på sig i frihet efter mordet att snacka ihop sig för att komma med en och samma berättelse till polisen när man lämnade in sig. Till TV4 berättade flera poliser som arbetade med utredningen att uppgifterna var för bra för att vara sanna, de stämde alltså för bra överens. Men man gjorde inget speciellt för att i detalj försöka pröva om historierna stämde, till exempel en brottsplatsrekonstruktion eller en vallning med de misstänkta. Istället gav man papper och penna till dem och bad de rita en skiss över hur det såg ut och vad som hade hänt. Vad detta berodde på är svårt att säga, varken polis eller åklagare vill uttala sig om saken, men för en utomstående person som står vid sidan om och analyserar polisarbetet kan detta bara stämplas som oerhört bristfälligt.

När åklagare Ewa Tvengström, för ovanlighetens skull, valde att uttala sig i media sade hon detta till City:

City: Borde man inte ha gjort en rekonstruktion på brottsplatsen?


- Nej, jag har ingen förståelse för den kritiken. Det var fjorton personer på platsen som inte kan redogöra för vad som hänt. Det kan bero på att minnesbilden är diffus eller vad man väljer att framlägga.

Det mest aktuella och naturliga vore att göra en rekonstruktion på brottsplatsen med MB, som erkänt gärningarna. Antagligen är anledningen till att Tvengström inte förespråkat en rekonstruktion med honom för att det då självklart hade slagits hål på MB:s uppgifter om hur han ensam, med ett skadat öga kunnat hugga ner tre personer som springer åt varsitt håll, mitt på motorvägen och mitt i natten, medan fler än tio personer tittar på. Hans uppgifter faller på sin egen orimlighet och en rekonstruktion hade tydliggjort att hans erkännande är omöjligt. Detta hade då också självklart minskat åklagarens möjligheter att få honom dömd i tingsrätten.


Bra bakgrundsartikel om mordet

För er som inte är jätteinsatta i händelseförloppet och den komplicerade kedja som ledde till att Romario dödades kan läsa nedanstående artikel. Mediebevakningen av fallet har varit rent av usel, framförallt till en början, men DN är en av få tidningar som skött det hyfsat.

DN: De ville bara "göra peace"


Kalla faktas reportage om mordet rekommenderas starkt. De lyckas uppmärksamma en rad misstag som gjorts i utredningsarbetet.

Kalla fakta: När ingen ville berätta

Hur tillförlitliga är vittnena?

Av de vittnen som åklagare Ewa Tvengström kallade hördes tre stycken av tingsrätten. En av dem var en taxichaufför som stannade bakom bilarna på E4-avfarten och gick fram för att se vad som hänt, han såg en bil rivstarta från platsen samtidigt som två-tre personer låg skadade på marken.

De två andra vittnena kan vi kalla för TM och SA.

TM arbetar på en pizzeria i Tensta där flera av de inblandade är stamgäster. Framförallt de tre inblandade bröderna, YA, AA och NA är flitiga besökare av pizzerian där TM jobbar.

Enligt TM träffades ett flertal av de inblandade på pizzerian dagen efter att Romario dödades. TM påstår att han hört flera av de inblandade säga till 18-årige MB att ta sitt ansvar och ta på sig skulden för det inträffade eftersom det var han som utfört dåden.

"De sa bara till han att han skulle säga som det var, att han skulle ta ansvaret. Det var en ganska stressad situation med tanke på det som hänt", sade TM i tingsrätten.

Åklagaren: "Sa de någonting mer?"

TM: "De sa bara typ 'det är lika bra att du tar ansvar så att inte alla andra får problem och får lida'."

MB:s advokat Johan Åkermark undrade om den äldsta av bröderna, NA, var närvarande vid mötet.

TM: "Ja, NA var där. Han sa att MB måste ta sitt ansvar".

Om vi analyserar TM:s uppgifter i rätten kan vi konstatera att han är ett starkt vapen för åklagaren, som vill få MB dömd. Här säger alltså TM indirekt att det var MB som var den ansvarige för gärningarna eftersom han som objektivt vittne, som stod bredvid och rökte en cigarett och själv inte deltagit i diskussionen, hört dessa uppgifter. Hans uppgifter rentvår alltså de övrigas skuld.

Uppgifterna kan tolkas på flera sätt. Ett är att det verkligen är MB som är den skyldige och att de andra vill få honom att träda fram. Ett annat sätt att tolka uppgifterna är att de inblandade ansåg att det var MB som skulle utkräva hämnd efter slaget han fått tidigare under kvällen och därför måste ta fullt ansvar för det inträffade, inräknat även de övriga.

Ett annat perspektiv som man bör reflektera över är hur objektivt och tillförlitligt detta vittne egentligen är. Som tidigare nämnt var TM mycket nära vän med bland andra de inblandade bröderna och det ter sig högst osannolikt att han skulle vittna mot någon av dessa i en rättegång. Denna kausalitet har ingen av parterna tagit hänsyn till i rättegångsförhandlingarna. Det ligger nära till hands att istället misstänka att TM ställde upp för sina vänner och vittnade för att rentvå dem ur klistret de hamnat i. Uppgifter till bloggen gör även gällande att ekonomiska ersättningar varit inblandade.

Utöver det sade TM även att han haft möte med en annan person som var med på brottsplatsen, ungefär en månad efter mordet. Denna person ska ha sagt till honom att det var MB som huggit och gjort allt. Åklagaren gör självklart en stor grej av TM:s uppgifter och konstaterar att detta styrker att det är MB som är gärningsmannen och att han ska dömas för mord.

När förhöret med TM var avslutat i rätten frågade ordföranden om han ville ha någon ersättning för att ha kommit till tingsrätten. Det kvicka svaret blev: "Hur mycket betalar ni?"


Vittnet SA befann sig i Oslo så han hördes via telefonlänk. Han ska ha befunnit sig på samma fest i Vällingby som NA var på under mordkvällen. De hade enligt SA:s uppgifter druckit mycket under hela kvällen och var fram mot natten "jättefulla". Enligt YA var hans storebror NA även hög den aktuella kvällen. SA säger att NA helt plötsligt gick iväg från festen för att sedan komma tillbaka ett par timmar senare till lägenheten alldeles chockad och gråtandes. NA ska ha berättat för SA och några andra på festen vad som hade hänt och förklarade gråtandes hur Romario dog i hans armar på väg till sjukhuset.

SA fortsätter med att berätta att han även hörde vem det var som utförde detta. Enligt honom var det en "svart kille", "troligen somalier", "med ett skadat öga" och "med ett namn som börjar på M**". SA:s uppgifter är rena guldgruvan för åklagaren när han direkt, men ändå inte, pekar ut MB som gärningsmannen. SA pressas här att svara på vem han hört dessa uppgifter av, han får svårt att förklara sig och krånglar ihop sin egen berättelse. Först säger han att han hört det via ryktesvägen för att sedan påstå att NA berättat det för honom.

SA:s uppträdde stundtals både otrevligt och ohyfsat mot rättens ordförande under sitt förhör och försökte skynda på utfrågningen. Han var påtagligt stressad och till slut fick vi även veta varför: "Jag har fått ett nytt jobb här alldeles i närheten som jag måste skynda till, det är bra betalt, bara svart också!"

Även här läggs inget fokus på vittnets relation till flertalet av de inblandade. Att påstå att även detta vittne är "fixat" ligger nära till hands. Att han vill peka ut att han hört att det är MB som är gärningsmannen är klart och tydligt men vad som är ännu klarare är att han inte vågar säga det rakt ut, för då tror han antagligen att hans trovärdighet faller. Istället ger han rätten och åklagaren alla svar för att själva lista ut att det är MB han syftar på. Det pinsamma är att han går lite väl långt i sin beskrivning och sparar inte på några som helst detaljer. Han säger sig till och med ha hört namnet på gärningsmannen, men kom inte ihåg de två sista bokstäverna...

Det är under all kritik att rätten inte undersökt relationen djupare mellan vittnena och de inblandade samt att inte ifrågasätta deras vittnesmål på ett mer kritiskt sätt. Man kommer dock fram till att uppgifterna får tas med stor försiktighet i bevishänseende då de är andrahandsuppgifter.


Därför är MB:s erkännande falskt

18-årige MB erkände inledningsvis att han knivhuggit två personer. Som vi tidigare skrivit tog han i senare förhör, en månad senare, även på sig den tredje personens skador och kunde då även i detalj förklara för utredarna hur skadorna åsamkats på offren. Detta hade han inte kunskap om förrän polisen själva upplyste honom om dessa uppgifter och han kunde ändra sin version.

"Det enda jag har att säga är att jag har stuckit tre personer, men det var inte avsiktligt att någon av dem skulle dö. Vart huggen har träffat vet jag inte. Jag kommer inte svara på fler frågor" 

- MB:s egna ord från tingsrätten. Detta var i princip det enda han yppade under hela förhandlingen. Han påtog sig ansvaret för grov misshandel och vållande till annans död men gav inga andra detaljer eller redogörelser som kunde bidra till att saken närmare utreddes.

I domskälet redogör rätten för varför MB inte kunde dömas för brott. Det som i första hand talar för att han har gjort sig skyldig till gärningarna är hans egna erkännande. Ett erkännande i sig har inget stort bevisvärde i rätten i allvarliga brott. Det räcker alltså aldrig med ett erkännande för att döma någon, det krävs stödbevisning för att brottet skall anses vara bevisat bortom rimligt tvivel. Att MB fått blodspår som tillhör Romario på den yttersta delen av sitt skosnöre hävdar försvaret kan ha uppkommit då dessa släpat i marken där det fanns blod överallt. Rätten gick på försvarets invändning och avfärdade bevisningen som tämligen begränsad.

Det som i övrigt talar för att MB utfört gärningarna är självklart motivet, han fick ju stryk av en person i Romarios gäng tidigare under kvällen, och genom WS' och YA:s uppgifter om att MB befunnit sig på platsen. Dock har ingen kunnat säga sig ha sett honom angripa någon.

Vad som också talar för MB:s skuld är de två vittnen, som är mycket nära vänner med YA och hans två bröder, som mer eller mindre pekade ut MB som mördaren. Rätten verkar inte ha granskat bekantskapen mellan de åtalade och dessa två vittnen. Dock avfärdade man ändå vittnesmålen som andrahandsuppgifter och lade inte mycket värde i dem. Vittnenas roll kommer vi att granska inom kort.

Vad talar då för att MB:s erkännande är falskt?

I inledande förhör erkände han knivhuggen och sade att han stack ner offren framifrån, i bröstet. Detta stämmer inte då skadorna uppkom bakifrån, i ryggen.

• Det är inte sannolikt att MB, som i princip var blind på ena ögat efter smällen, kunnat rusa runt i mörkret mitt på E4:an och jaga ifatt tre män som springer åt olika håll för att hugga ner dessa, medan övriga 8-9 personer tittar på.

• Om han nu vill ta på sig skulden för dåden, varför kommer han inte med uppgifter som kan bringa klarhet i fallet?

• Offren talar om en samlad attack som gick blixtsnabbt, detta motsäger att det endast var en gärningsman.

MB hade inget mordvapen på sig när han klev in i bilen som tog honom till brottsplatsen.

• Offren säger sig ha blivit nedslagna av baseballträn. Om både en kniv och baseballträn varit inblandade måste det ha varit flera gärningsmän och därmed är MB:s erkännande falskt då han påstår att han på egen hand utfört alla gärningar själv. Detta kan inte överensstämma med verkligheten.

Det misstänktes tidigt att MB tagit på sig skulden för någon annan. Till en början nekade han till alla anklagelser och påtalade att han med sitt skadade öga omöjligt skulle kunna utföra dessa gärningar. Han har ständigt ändrat sina förhörsuppgifter och att han sedan helt plötsligt tar på sig alla handlingar på brottsplatsen gör bara att hans trovärdighet sänks ytterligare.

Vi påstår inte att MB är oskyldig, han kan mycket väl ha gjort sig skyldig till brott. Men att hans erkännande är falskt är ganska klargjort. Varför han tar på sig skulden för fruktansvärda dåd han inte begått kan ingen annan än han själv svara på. Det ligger ganska nära till hands att tro att de inblandade kommit överens att MB ska ta på sig ansvaret för att skydda de andra. Han är ung och lär få straffreducering vid en fällande dom.

Tingsrätten kom fram till att bevisning saknades för att bortom allt tvivel fastslå att MB var den skyldige och därför frikändes han.


Tidigare inlägg
RSS 2.0