Romariomordet

Den 15 april var bloggen först med att avslöja att den huvudåtalade i målet, MB, har flytt landet. När det bara återstår dagar innan hovrättsförhandlingarna skall inledas bekräftar på måndagen hans advokat Johan Åkermark till flera medier att han har lämnat Sverige och idag förmodligen finns i Somalia. Eftersom det inte går att nå honom kan detta få följden att rättegången kommer att skjutas upp.

Mer utförlig info inom kort.

När polisen i ett tidigt skede började spekulera och uttala sig om att det förmodligen rörde sig om ett gängrelaterat våld som ledde till att Romario blev nedhuggen på E4:an så valde Sveriges medier samma linje. I princip ingen av tidningarna följde fallet till en början, Sveriges största tidning Aftonbladet skrev knappt en notis tiden efter mordet. Den 27 oktober 2008, alltså nästan tio dagar efter Romarios död, publicerar de dock en kort artikel som tituleras "Manifestation för Husbys Romario"  och som skrevs av journalisten Susanna Vidlund. Att säga att artikeln är en omskrivning av en artikel på SVD, som publicerades strax före, vore att vara snäll, det är snarare ett plagiat i brist på egen journalistik. Man lyckas hänvisa och referera till SVD:s artikel hela fem gånger, i en så kort artikel.

Detta e-mail sände vi till Vidlund på kvällen den 27 oktober:

"Hej Susanna
 
För tio dagar sedan knivmördades en 23-åring i Husby och idag får vi läsa den i princip första "riktiga" artikeln om mordet och den mördade. Varför jag använder skriver citationstecken runt "riktiga" är för att artikeln som du skrivit under inte är skriven av dig. Det är en direkt kopierad text av den ursprungliga artikeln i SVD. Enda skillnaden är att du hänvisat till SVD fem-sex gånger i en så kort artikel. Du kunde lika gärna ha länkat dit direkt. Journalistiken från Aftonbladet rörande detta fall är skrämmande och fullständigt under all kritik.

Medan spaltkilometer fortfarande skrivs om den ihjälsparkade Riccardo från Kungsholmen och mördade Carolin i Norrland får åtta sidor och löpet varje dag har ni först nästan två veckor efter det brutala och djuriska mordet på 23-åringen från Husby fortfarande inte den minsta undersökande journalistik kring fallet. Inga intervjuer, inga besök i Husby, inga krönikor om det onödiga och ökade ungdomsvåldet, inga kampanjer, inga manifestationer, inga löpsedlar, inga förstasidor... och när ni efter tio dagar väljer att skriva en artikel så kopierar ni rätt av en konkurrents text.

Ni gjorde det tidigt lätt för er när ni lurade er själva att det var en kriminell gänguppgörelse. Ni valde inte ens att undersöka fallet. Är det skillnad på Riccardo från Kungsholmen och Ahmed från Husby? Eller är lösnummerförsäljning det enda ni tänker på och såg inte det som ett tillräckligt spektakulärt fall? Då kan jag meddela dig och dina journalistkollegor på Aftonbladet att mannen som mördades var en av de mer populära människorna i Västerort, finns inte en själ som inte vet vem han var, var landslagsman i fotboll, spelade i 5-6 olika Stockholmsklubbar, bl.a. tillsammans med de allsvenska stjärnorna Erkan Zengin och Gabriel Özcan samt med Spanienproffset Henok Goitom och var i övrigt en mycket skötsam och glad kille. Det här ska inte behöva spela någon som helst roll, men det är bara journalisterna på Aftonbladet som behöver sådana motiveringar för att känna sig sporrade i att lägga ner tid på ett mordfall i förorten.
 
Man bör dra sina egna slutsatser av er bevakning av mordet och jag tror de flesta redan har gjort det. Istället för att manifestera mot våldet har det nu börjat höjas röster att i Husby kan man brutalt släcka en 23-årings liv utan att Sveriges största tidning bryr sig. Jag kan hänvisa till bl.a. DN och SVD:s bevakning av fallet om du vill veta hur riktig och rättvis journalistik ska utföras."


Susanna Vidlund valde att inte besvara mailet.

När nu fallet blivit tillräckligt spektakulärt och smaskigt för tidningarna att skriva om så publiceras det artiklar titt som tätt om det inträffade. Kvällstidningarnas bevakning har varit genomgående usel, framförallt från Aftonbladets sida, som fortfarande inte verkar ha något större intresse att bevaka fallet. Expressen har gjort det lite bättre än sin konkurrent och hade till och med en reporter på plats under någon av rättegångsdagarna. SVD, DN, och Stockholm City är de som bevakat fallet bäst och framförallt i ett tidigt läge såg till att uppmärksamma det inträffade. Samtliga tre tidningar var på plats under tingsrättsförhandlingarna. City är den tidning av de tre som dock följt upp domen bäst och i princip varje vecka skriver något om det inträffade.

Det har framförts kritik mot polis och åklagare om varför det inte gjorts en rekonstruktion på brottsplatsen med de misstänkta, vilket brukar vara regel i allvarliga brottsfall. Syftet med en rekonstruktion är att se om uppgifterna från de misstänkte stämmer. Hade man till exempel tagit MB till brottsplatsen och bett honom visa och förklara hur han ensam kunde hugga ner tre personer på motorvägen så hade det orimliga i hans berättelse blivit allt mer tydligt.

De misstänktas uppgifter var oerhört samstämmiga. De hade haft tre dygn på sig i frihet efter mordet att snacka ihop sig för att komma med en och samma berättelse till polisen när man lämnade in sig. Till TV4 berättade flera poliser som arbetade med utredningen att uppgifterna var för bra för att vara sanna, de stämde alltså för bra överens. Men man gjorde inget speciellt för att i detalj försöka pröva om historierna stämde, till exempel en brottsplatsrekonstruktion eller en vallning med de misstänkta. Istället gav man papper och penna till dem och bad de rita en skiss över hur det såg ut och vad som hade hänt. Vad detta berodde på är svårt att säga, varken polis eller åklagare vill uttala sig om saken, men för en utomstående person som står vid sidan om och analyserar polisarbetet kan detta bara stämplas som oerhört bristfälligt.

När åklagare Ewa Tvengström, för ovanlighetens skull, valde att uttala sig i media sade hon detta till City:

City: Borde man inte ha gjort en rekonstruktion på brottsplatsen?

- Nej, jag har ingen förståelse för den kritiken. Det var fjorton personer på platsen som inte kan redogöra för vad som hänt. Det kan bero på att minnesbilden är diffus eller vad man väljer att framlägga.

Det mest aktuella och naturliga vore att göra en rekonstruktion på brottsplatsen med MB, som erkänt gärningarna. Antagligen är anledningen till att Tvengström inte förespråkat en rekonstruktion med honom för att det då självklart hade slagits hål på MB:s uppgifter om hur han ensam, med ett skadat öga kunnat hugga ner tre personer som springer åt varsitt håll, mitt på motorvägen och mitt i natten, medan fler än tio personer tittar på. Hans uppgifter faller på sin egen orimlighet och en rekonstruktion hade tydliggjort att hans erkännande är omöjligt. Detta hade då också självklart minskat åklagarens möjligheter att få honom dömd i tingsrätten.

Av de vittnen som åklagare Ewa Tvengström kallade hördes tre stycken av tingsrätten. En av dem var en taxichaufför som stannade bakom bilarna på E4-avfarten och gick fram för att se vad som hänt, han såg en bil rivstarta från platsen samtidigt som två-tre personer låg skadade på marken.

De två andra vittnena kan vi kalla för TM och SA.

TM arbetar på en pizzeria i Tensta där flera av de inblandade är stamgäster. Framförallt de tre inblandade bröderna, YA, AA och NA är flitiga besökare av pizzerian där TM jobbar.

Enligt TM träffades ett flertal av de inblandade på pizzerian dagen efter att Romario dödades. TM påstår att han hört flera av de inblandade säga till 18-årige MB att ta sitt ansvar och ta på sig skulden för det inträffade eftersom det var han som utfört dåden.

"De sa bara till han att han skulle säga som det var, att han skulle ta ansvaret. Det var en ganska stressad situation med tanke på det som hänt", sade TM i tingsrätten.

Åklagaren: "Sa de någonting mer?"

TM: "De sa bara typ 'det är lika bra att du tar ansvar så att inte alla andra får problem och får lida'."

MB:s advokat Johan Åkermark undrade om den äldsta av bröderna, NA, var närvarande vid mötet.

TM: "Ja, NA var där. Han sa att MB måste ta sitt ansvar".

Om vi analyserar TM:s uppgifter i rätten kan vi konstatera att han är ett starkt vapen för åklagaren, som vill få MB dömd. Här säger alltså TM indirekt att det var MB som var den ansvarige för gärningarna eftersom han som objektivt vittne, som stod bredvid och rökte en cigarett och själv inte deltagit i diskussionen, hört dessa uppgifter. Hans uppgifter rentvår alltså de övrigas skuld.

Uppgifterna kan tolkas på flera sätt. Ett är att det verkligen är MB som är den skyldige och att de andra vill få honom att träda fram. Ett annat sätt att tolka uppgifterna är att de inblandade ansåg att det var MB som skulle utkräva hämnd efter slaget han fått tidigare under kvällen och därför måste ta fullt ansvar för det inträffade, inräknat även de övriga.

Ett annat perspektiv som man bör reflektera över är hur objektivt och tillförlitligt detta vittne egentligen är. Som tidigare nämnt var TM mycket nära vän med bland andra de inblandade bröderna och det ter sig högst osannolikt att han skulle vittna mot någon av dessa i en rättegång. Denna kausalitet har ingen av parterna tagit hänsyn till i rättegångsförhandlingarna. Det ligger nära till hands att istället misstänka att TM ställde upp för sina vänner och vittnade för att rentvå dem ur klistret de hamnat i. Uppgifter till bloggen gör även gällande att ekonomiska ersättningar varit inblandade.

Utöver det sade TM även att han haft möte med en annan person som var med på brottsplatsen, ungefär en månad efter mordet. Denna person ska ha sagt till honom att det var MB som huggit och gjort allt. Åklagaren gör självklart en stor grej av TM:s uppgifter och konstaterar att detta styrker att det är MB som är gärningsmannen och att han ska dömas för mord.

När förhöret med TM var avslutat i rätten frågade ordföranden om han ville ha någon ersättning för att ha kommit till tingsrätten. Det kvicka svaret blev: "Hur mycket betalar ni?"


Vittnet SA befann sig i Oslo så han hördes via telefonlänk. Han ska ha befunnit sig på samma fest i Vällingby som NA var på under mordkvällen. De hade enligt SA:s uppgifter druckit mycket under hela kvällen och var fram mot natten "jättefulla". Enligt YA var hans storebror NA även hög den aktuella kvällen. SA säger att NA helt plötsligt gick iväg från festen för att sedan komma tillbaka ett par timmar senare till lägenheten alldeles chockad och gråtandes. NA ska ha berättat för SA och några andra på festen vad som hade hänt och förklarade gråtandes hur Romario dog i hans armar på väg till sjukhuset.

SA fortsätter med att berätta att han även hörde vem det var som utförde detta. Enligt honom var det en "svart kille", "troligen somalier", "med ett skadat öga" och "med ett namn som börjar på M**". SA:s uppgifter är rena guldgruvan för åklagaren när han direkt, men ändå inte, pekar ut MB som gärningsmannen. SA pressas här att svara på vem han hört dessa uppgifter av, han får svårt att förklara sig och krånglar ihop sin egen berättelse. Först säger han att han hört det via ryktesvägen för att sedan påstå att NA berättat det för honom.

SA:s uppträdde stundtals både otrevligt och ohyfsat mot rättens ordförande under sitt förhör och försökte skynda på utfrågningen. Han var påtagligt stressad och till slut fick vi även veta varför: "Jag har fått ett nytt jobb här alldeles i närheten som jag måste skynda till, det är bra betalt, bara svart också!"

Även här läggs inget fokus på vittnets relation till flertalet av de inblandade. Att påstå att även detta vittne är "fixat" ligger nära till hands. Att han vill peka ut att han hört att det är MB som är gärningsmannen är klart och tydligt men vad som är ännu klarare är att han inte vågar säga det rakt ut, för då tror han antagligen att hans trovärdighet faller. Istället ger han rätten och åklagaren alla svar för att själva lista ut att det är MB han syftar på. Det pinsamma är att han går lite väl långt i sin beskrivning och sparar inte på några som helst detaljer. Han säger sig till och med ha hört namnet på gärningsmannen, men kom inte ihåg de två sista bokstäverna...

Det är under all kritik att rätten inte undersökt relationen djupare mellan vittnena och de inblandade samt att inte ifrågasätta deras vittnesmål på ett mer kritiskt sätt. Man kommer dock fram till att uppgifterna får tas med stor försiktighet i bevishänseende då de är andrahandsuppgifter.

18-årige MB erkände inledningsvis att han knivhuggit två personer. Som vi tidigare skrivit tog han i senare förhör, en månad senare, även på sig den tredje personens skador och kunde då även i detalj förklara för utredarna hur skadorna åsamkats på offren. Detta hade han inte kunskap om förrän polisen själva upplyste honom om dessa uppgifter och han kunde ändra sin version.

"Det enda jag har att säga är att jag har stuckit tre personer, men det var inte avsiktligt att någon av dem skulle dö. Vart huggen har träffat vet jag inte. Jag kommer inte svara på fler frågor" 

- MB:s egna ord från tingsrätten. Detta var i princip det enda han yppade under hela förhandlingen. Han påtog sig ansvaret för grov misshandel och vållande till annans död men gav inga andra detaljer eller redogörelser som kunde bidra till att saken närmare utreddes.

I domskälet redogör rätten för varför MB inte kunde dömas för brott. Det som i första hand talar för att han har gjort sig skyldig till gärningarna är hans egna erkännande. Ett erkännande i sig har inget stort bevisvärde i rätten i allvarliga brott. Det räcker alltså aldrig med ett erkännande för att döma någon, det krävs stödbevisning för att brottet skall anses vara bevisat bortom rimligt tvivel. Att MB fått blodspår som tillhör Romario på den yttersta delen av sitt skosnöre hävdar försvaret kan ha uppkommit då dessa släpat i marken där det fanns blod överallt. Rätten gick på försvarets invändning och avfärdade bevisningen som tämligen begränsad.

Det som i övrigt talar för att MB utfört gärningarna är självklart motivet, han fick ju stryk av en person i Romarios gäng tidigare under kvällen, och genom WS' och YA:s uppgifter om att MB befunnit sig på platsen. Dock har ingen kunnat säga sig ha sett honom angripa någon.

Vad som också talar för MB:s skuld är de två vittnen, som är mycket nära vänner med YA och hans två bröder, som mer eller mindre pekade ut MB som mördaren. Rätten verkar inte ha granskat bekantskapen mellan de åtalade och dessa två vittnen. Dock avfärdade man ändå vittnesmålen som andrahandsuppgifter och lade inte mycket värde i dem. Vittnenas roll kommer vi att granska inom kort.

Vad talar då för att MB:s erkännande är falskt?

• I inledande förhör erkände han knivhuggen och sade att han stack ner offren framifrån, i bröstet. Detta stämmer inte då skadorna uppkom bakifrån, i ryggen.

• Det är inte sannolikt att MB, som i princip var blind på ena ögat efter smällen, kunnat rusa runt i mörkret mitt på E4:an och jaga ifatt tre män som springer åt olika håll för att hugga ner dessa, medan övriga 8-9 personer tittar på.

• Om han nu vill ta på sig skulden för dåden, varför kommer han inte med uppgifter som kan bringa klarhet i fallet?

• Offren talar om en samlad attack som gick blixtsnabbt, detta motsäger att det endast var en gärningsman.

• MB hade inget mordvapen på sig när han klev in i bilen som tog honom till brottsplatsen.

• Offren säger sig ha blivit nedslagna av baseballträn. Om både en kniv och baseballträn varit inblandade måste det ha varit flera gärningsmän och därmed är MB:s erkännande falskt då han påstår att han på egen hand utfört alla gärningar själv. Detta kan inte överensstämma med verkligheten.

• Det misstänktes tidigt att MB tagit på sig skulden för någon annan. Till en början nekade han till alla anklagelser och påtalade att han med sitt skadade öga omöjligt skulle kunna utföra dessa gärningar. Han har ständigt ändrat sina förhörsuppgifter och att han sedan helt plötsligt tar på sig alla handlingar på brottsplatsen gör bara att hans trovärdighet sänks ytterligare.

Vi påstår inte att MB är oskyldig, han kan mycket väl ha gjort sig skyldig till brott. Men att hans erkännande är falskt är ganska klargjort. Varför han tar på sig skulden för fruktansvärda dåd han inte begått kan ingen annan än han själv svara på. Det ligger ganska nära till hands att tro att de inblandade kommit överens att MB ska ta på sig ansvaret för att skydda de andra. Han är ung och lär få straffreducering vid en fällande dom.

Tingsrätten kom fram till att bevisning saknades för att bortom allt tvivel fastslå att MB var den skyldige och därför frikändes han.